”Det handlade om mer än kronor och ören”
Kristin Linderoth, filosofie doktor i genusvetenskap, disputerade med avhandlingen Kampen om välfärdsarbetets värde: Fackligt aktiva kommunalare minns strejken 2003 mitt under brinnande pandemi.
I en tid då frågan om välfärdens betydelse stod högst upp på den politiska dagordningen och villkoren för de anställda inom sjukvården och äldreomsorgen hamnade i fokus skrev Kristin Linderoth klart den första boken som har skrivits om Kommunalstrejken 2003. En studie som hon inlett långt innan det var möjligt att föreställa sig vilken enorm ansträngning som samhället, och i synnerhet välfärden, skulle komma att utsättas för under pandemin.
När Coronapandemin spred sig över Sverige våren 2020 blottades brister i välfärden som många kommunalare och andra välfärdsarbetare har flaggat för i åratal. Vi får den välfärd vi är beredda att betala för. Arbetsvillkoren inom välfärden påverkar inte bara personalen, utan också brukarna; de äldre, patienterna och eleverna.
– Såväl Kommunals egna rapporter om medlemmarnas villkor som Coronakommissionens utredning har dragit slutsatsen att arbetsvillkoren och framförallt otrygga anställningar inom äldreomsorgen har haft en negativ inverkan under pandemin, vilket har påverkat både personal och brukare, säger Kristin Lindroth och fortsätter:
– Det har blivit tydligt att det som kommunalarna hävdade redan i strejken 2003 stämmer. Deras villkor hänger ihop med kvaliteten i välfärden. Det har ju verkligen visat sig under Coronapandemin, och specifikt i äldreomsorgen som varit värst drabbad.
Strejken 2003 är den största i Kommunals historia och fick ett enormt genomslag i samhällsdebatten. Över hela landet syntes kommunalarna i sina röda jackor med parollen ”Vi tar fajten!”. De formella kraven handlade om löneökningar, men för de fackligt aktiva som minns strejken handlade det också i stor utsträckning om synen på välfärden och de som jobbar i den.
– Strejken handlade om mer än kronor och ören. För de kommunalare jag mötte handlade det lika mycket om att få ett erkännande av sin arbetsinsats, om yrkesstolthet och om mänsklig värdighet, säger Kristin Linderoth.
– Krav på bättre villkor för de som arbetar inom välfärden var också krav på att arbetsgivarna och politikerna skulle erkänna värdet av välfärdsstaten och vara beredda att investera i den.
Det mediala eftermälet var att strejken var misslyckad, eftersom Kommunal inte nådde upp till lönekravet för alla grupper. Kristin Linderoth är noga med att poängtera att avhandlingen inte handlar om att utvärdera resultatet av strejken. Flera av de intervjuade kommunalarna ger dock uttryck för en frustration över att strejken avblåstes för tidigt, men ändå spelade strejken en viktig roll, menar Kristin Linderoth.
– Strejken innebar att kommunalarna klev fram som kollektiv, lyckades sätta ljuset på välfärdsarbetets värde och krävde erkännande för det arbete de utför.
– Arbetarrörelsens kamp för bättre villkor har en materiell dimension, men det finns ytterligare en dimension som är svårare att sätta fingret på, det handlar också om mänsklig värdighet. Ett sätt att uppnå det är genom krav på högre löner. Att bygga ut välfärdsstaten är ett annat sätt. Det finns flera olika sätt att kämpa för jämlikhet och mänsklig värdighet. I en strejk så handlar det väldigt mycket om det, även om kraven är rent ekonomiska.
Frågan som stod i centrum för kommunalarnas kamp var alltså ”vad är det för välfärd vi ska ha och vad får den lov att kosta?” Att strejken handlade om välfärdens värde bekräftas också av allmänhetens stora stöd. Så många som åtta av tio svenskar stödde strejken.
Kristin Linderoth visar dessutom att strejken förändrade de som deltog i den. Kommunalarna hon intervjuat vittnar om stärkt yrkesstolthet, en förändrad syn på facklig kamp, en ökad politisk medvetenhet och en solidaritet och sammanhållning som de aldrig tidigare upplevt.
– Det händer någonting med människor när de deltar i kollektiva aktioner. Man är inte exakt samma person efteråt som man var innan. Och kollektivet ser inte exakt likadant ut som det gjorde innan. Människor växer på olika sätt, får nya lärdomar och nya insikter.
” I en strejk ökar den politiska medvetenheten. En undersköterska beskrev det som att hon under strejken blev medveten om att arbetsgivarna och de som jobbar har olika intressen, och att det blev så väldigt tydligt att det är två olika parter. ”
– I en strejk ökar den politiska medvetenheten. En undersköterska beskrev det som att hon under strejken blev medveten om att arbetsgivarna och de som jobbar har olika intressen, och att det blev så väldigt tydligt att det är två olika parter.
– De jag intervjuade gav uttryck för en solidaritet och gemenskap som stärkte kommunalarna som kollektiv. Samtidigt fick många fackligt aktiva kommunalare möjlighet att växa i sitt engagemang under strejken och uppleva kraften i kollektivet. Det blev väldigt tydligt att ett kollektiv förändras och utvecklas genom att kämpa tillsammans.
Kristin Linderoth menar att det finns viktiga lärdomar för arbetarrörelsen att dra av hennes studie av Kommunalstrejken och av annan forskning om strejker och kollektiv mobilisering, när det handlar om organisering för samhällsförändring.
– Om man ser det i ett lite större perspektiv så är det en viktig lärdom för arbetarrörelsen att de som deltar i strejker eller annan kollektiv mobilisering förändras, för det betyder ju att när vi förändrar samhället förändrar vi också människor. I en strejk kan man förändra sin rent konkreta situation genom att man kan få igenom sina krav. Men det sker också en förändring som handlar om kollektivet, att kollektivet blir starkare. Den styrkan kan i sin tur göra det lättare att vinna politiska eller fackliga segrar.
– Oftast är fokus på de konkreta resultaten som ju ofta ska vara någonting mätbart. Den här dynamiken i kollektivet och vad som händer när folk går samman för att kämpa för någonting får sällan utrymme i diskussionen inom arbetarrörelsen. Jag tycker ju själv att det finns mycket hopp i det. För det betyder ju bland annat att man kan överkomma olika typer av interna motsättningar genom att gå samman kring ett gemensamt mål. Då blir det inte lika intressant om du är kvinna eller man, vilken bakgrund eller sexuell läggning du har, inte just där och just då i alla fall, utan fokus är den gemensamma kampen.
Petra Bergquist
Kristin Linderoth är filosofie doktor i genusvetenskap. Hon disputerade vid Lunds universitet 2020 på avhandlingen Kampen om välfärdsarbetets värde: Fackligt aktiva kommunalare minns strejken 2003. Just nu jobbar hon som välfärdspolitisk utredare och är även verksam som frilansskribent och föreläsare.
Studien baseras på djupintervjuer med 13 fackligt aktiva kommunalare som deltog i strejken eller i arbetet med den, samt artiklar i fackförbundspressen och Kommunals interna dokument.
Avhandlingen ges ut på Leopard förlag och kan även laddas ner här.
DELA!
SOCIALDEMOKRATERNA SKÅNE
Olof Palmes Plats 1
214 44 Malmö
Tel: 040 – 660 73 00
skane@socialdemokraterna.se
www.socialdemokraternaskane.se
www,facebook.com/SocdemSkane