Uppåt i opinionen
– vad gör vi nu?
Väljarstödet för Socialdemokraterna är nu är det största sedan 2008. Anders Malmström frågar tre skånska s-företrädare vilken de anser är rätt väg framåt nu.
Juni 2012: Socialdemokraterna fick 37,2 procent i Statistiska centralbyråns partimätning. Det var den första SCB-mätningen sedan Stefan Löfven tog över som partiordförande i januari samma år och innebar en rejäl uppgång i opinionen. Under de senaste elva åren har det varit partiets toppnotering i opinionen, som stod sig fram till SCB:s senaste mätning i juni i år, elva år senare.
Socialdemokraternas senaste SCB-siffra, för juni 2023, överträffade till och med Löfvens premiärmätning och hamnade på 38,6 procent. Väljarstödet nu är det största sedan 2008, då Mona Sahlin ledde partiet och missnöjet med den då nya alliansregeringen var stort.
Hur ska Socialdemokraterna agera i ett så optimistiskt opinionsläge som det nu rådande?
Även om en viktig roll för landets största oppositionsparti i riksdagen är att kritisera regeringen för dess brister och att synliggöra det växande antalet vallöftessvek från högerpartierna som ingår i regeringsunderlaget så tycks ingen tro att enbart det räcker för att Socialdemokraterna ska fortsätta växa.
Den som tvekar kan gå tillbaka till Mona Sahlins dagar. Mellan hösten 2008 och våren 2009, mitt under pågående finanskris, tappade Socialdemokraterna i SCB:s mätning, från 42,3 till 36,6 procent. Ingen visste det då, men mätningen var den första i en stadig bana neråt i opinionen för Socialdemokraterna – en trend som pågick över valet 2010, med en tillfällig uppgång vid Stefan Löfvens tillträde 2012, och sen fortsatte neråt.
”Socialdemokraternas upprepade varningar om att regeringen inte gör tillräckligt för att mota krisen i grind väcker inte särskilt mycket förtroende i väljarkåren. Men än så länge tycks Socialdemokraternas partistrateger hålla fast vid sin utarbetade taktik”, rapporterade TT efter nedgången i SCB-mätningen 2009.
Under finanskrisen växte, tvärtom, förtroendet för den sittande borgerliga regeringen och socialdemokratin hamnade på efterkälken. Alliansregeringen hade under sin första mandatperiod hunnit införa jobbskatteavdrag, avdrag för hushållsnära tjänster (rut), avskaffat fastighetsskatten, förmögenhetsskatten och försämrat a-kassan.
Socialdemokraterna kontrade till valet 2010 med bland annat förslag om höjd a-kasseersättning, satsningar på välfärden, återinförande av förmögenhetsskatt och fastighetsskatt för ägare till de allra dyraste villorna, men det räckte varken till att vrida debatten vänsterut eller till att ta tillbaka regeringsmakten.
Partiet tillsatte efter valet 2010 en kriskommission, som i sin valanalys påminde om att Socialdemokraterna måste tänka stort igen:
”Budgetsaneringen på 1990-talet, halvering av arbetslösheten, Kunskapslyftet, maxtaxan i barnomsorgen, högskoleutbyggnaden, det gröna folkhemmet - allt är exempel på politiska projekt som bidrog till att sätta socialdemokratin i centrum av den politiska debatten, och som gjorde att vi kunde sätta dagordningen.
När vi klarar det, då klarar vi också av att möta små detaljdebatter till exempel på skatteområdet. Då sätts dessa in i ett större sammanhang, och kan inte blåsas upp till orimliga proportioner.”
En av författarna till valanalysen 2010 var Katrin Stjernfeldt Jammeh, nu kommunstyrelsens ordförande i Malmö.
– Det är bråttom. Jag är övertygad om att det även finns ett starkt stöd för större samhällsreformer nu.
Om du använder kriskommissionens uppmaning från 2010, om att partiet måste ”tänka stort”. Hur ska det ske under den här mandatperioden?
– Vi behöver en offensiv ekonomisk politik för att bryta decennier av växande ojämlikhet. 17 år av högermajoritet i riksdagen har skapat en ängslighet som vi behöver skaka av oss. Vi måste adressera de systemfel som håller människor tillbaka och vi ska göra det med självförtroende, som skapar trygghet så att vi får möjlighet att omsätta vår politik i praktiken. Vår politik får inte handla om att kortsiktigt vinna val, utan om att bygga upp ett starkt stöd för det samhälle vi tror på och vill skapa, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh.
Hon tar upp att kombinationen av pandemi, krig och miljöförstörelse skapat en perfect storm som gett förödande stark näring åt de starka krafter som vill splittra människor och samhällen.
I den ekonomiska krisen går arbetarklassen på knäna, människor med annan bakgrund upplever att de utmålas som ett samhällsproblem och medelklassen upplever för första gången på länge att det ekonomiska fallet neråt är betydligt kortare än avståndet till de mest välbärgade. Det rådande läget gör behovet av reformer skriande.
– Det är bråttom. Jag är övertygad om att det även finns ett starkt stöd för större samhällsreformer nu. Folk vill känna framtidstro och efterfrågar ett politiskt ledarskap som visar att det är möjligt att bygga en inkluderande samhällsgemenskap som både tar sin utgångspunkt i materiella förutsättningar och i människors känsla av gemenskap, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh.
En av socialdemokratins stora utmaningar är att det nu är sjutton år sedan jobbskatteavdrag, rut-avdrag och andra skattelättnader började införas. Vid valet 2026 kommer det att finnas väljare som inte har levt utan att jobbskatteavdragen funnits.
Skånsk högstadieskola, våren 2023. Samtal mellan två tonåringar:
”Vad vill du arbeta med när du blir vuxen?”
”Starta eget företag.”
”Vad ska det företaget göra?”
”Det vet jag inte. Jag vill bara bli rik.”
Samtalet är inte någon heltäckande skildring av ungas attityder, men ett uttryck för något som skulle vara omöjligt att uppfatta på en skolgård för ett par decennier sedan. Investera i aktier och kryptovalutor är trendigt bland unga, visar Ungdomsbarometern.
Hur fungerar ett samhälle där personlig rikedom är ett mål? Hur förhåller sig socialdemokratin till en tid där entreprenören framhålls som en förebild?
Vad som är hönan och vad som är ägget är en tolkningsfråga. Är utvecklingen bakom det rådande läget ett utslag av politiken som förts eller är politiken som förts ett utslag av framväxande attityder i samhället? Hur det än är så är det ett faktum att skillnaderna mellan hur folk lever sina liv är större än på länge.
De fattiga blir fler och så även de rika. Sverige är ett land där broarna mellan människor blir svagare och där klyftorna växer. Utvecklingen eldas på av de högerns förändringar de senaste två decennierna i det svenska skattesystemet.
Tydligast blir utvecklingen när det gäller svenskarnas kapitalinkomster, alltså inkomster från avkastning och utdelningar:
• De tio procent av landets hushåll som hade högst kapitalinkomster år 2021 kunde tillgodogöra sig 87 procent av samtliga hushålls totala kapitalinkomster, visar SCB:s inkomst- och taxeringsregister.
• Det ska jämföras med att den hälft av hushållen som har lägre kapitalinkomster stod för knappt två procent av inkomsterna.
Ett närmast ofattbart gap mellan landets invånare.
– När människor inte vågar lita på att välfärden finns där när man behöver den, då blir var och en också sin egen lyckas smed och rustar för ojämlikhet.
– Vi ser nu hur växande klyftor och ökad ojämlikhet riskerar att erodera samhällsgemenskapen. De utmanar tilliten mellan människor och till den gemensamma välfärden, samtidigt som det riskerar att bli grogrund för egoism, säger Niklas Karlsson, ordförande i riksdagens skatteutskott och för Skånes partidistrikt.
Bollen är i rullning. Systemskiftet är inlett.
– När människor inte vågar lita på att välfärden finns där när man behöver den, då blir var och en också sin egen lyckas smed och rustar för ojämlikhet. En sådan utveckling hotar hela den generella välfärden och blir självuppfyllande med ökat utanförskap och växande klyftor. Det orsakar i sin tur ökad kriminalitet, försvagad anställningstrygghet med sämre löne- och anställningsvillkor, sämre möjligheter till god utbildning med mera, säger Niklas Karlsson.
Precis som Katrin Stjernfeldt Jammeh ser han mitt i det allvarliga läget också en öppning för politik som vill något annat.
– Socialdemokratins uppgifter är mycket enkla. För det första måste vi presentera en trovärdig och framåtsyftande politik som bottnar i en analys av de rådande omständigheterna. För det andra måste vi bilda opinion och vinna stöd för vår politik. Utmaningen ligger i att orka och våga dra slutsatser av samhällsanalysen. Därutöver ska vi ha förmåga och kraft att ta en tuff debatt mot politiska motståndare för att kunna vinna stöd bland de allra flesta för vår politik, säger Niklas Karlsson.
I förra numret av Sossen uppmanade förre partiordföranden Ingvar Carlsson Socialdemokraterna att starta fler debatter där den egna politiken skiljer sig från den på högerkanten. Han nämnde skola, vård och pensioner som exempel på sådana frågor.
Att prioritera satsningar på välfärden är centralt för socialdemokratin, såväl lokalt som nationellt. För att lyckas med att bygga ut och förbättra välfärden är alla inom rörelsen överens om att det behövs mer resurser.
I Region Skåne driver Socialdemokraterna till exempel att det ska öppnas fler mottagningar på landsbygden och att vårdcentraler ska ha öppet senare på kvällen än nu. För det krävs att regionen anställer fler i sjukvården. Inför valet gick partiet ut med ett förslag om att anställa 3000 fler under mandatperioden.
Men att bara föreslå nyanställningar räcker inte.
– Om det överhuvudtaget ska vara möjligt att hitta de 3000 som vill jobba i sjukvården så måste det till ett ordentligt arbetsmiljölyft. Region Skåne är inte populär som arbetsgivare idag. Så blir följden av flera års besparingspolitik från högerstyret, säger Henrik Fritzon, Socialdemokraternas gruppledare i regionstyrelsen, i partidistriktets podd Röda röster.
Underbemanning som leder till stress och missnöje bland de anställda är vanligt på många håll i den skånska sjukvården.
För att ta fram en politik som ska få fler att arbeta i välfärden tillsatte Socialdemokraterna nationellt en arbetsgrupp i våras. Arbetsgruppen ingår i partiets projekt med att ta fram politik som ”skapar en ny samhällsgemenskap inför 2030-talet”.
I arbetsgruppen ingår Marika Bjerstedt, Socialdemokraternas ordförande i Osby.
Hur ska fler vilja arbeta i välfärden?
- Det måste helt enkelt bli mer attraktivt. För det krävs både en bra arbetsmiljö och en rimlig chans att kunna göra ett bra jobb, oavsett om du är lärare, sjuksköterska, brandman eller socialsekreterare. Tyvärr upplever många som arbetar i välfärden inte att det är så idag.
Vad krävs för att det offentliga ska kunna finansiera det lyft som välfärden behöver?
- De som har ansvar för välfärden måste också ges möjlighet att styra den på ett mer effektivt och långsiktigt sätt. Med alltför kortsiktig syn på finansieringen är risken stor att vi inte ser de läckor som uppstår på grund av att verksamheter är alltför slimmade och tvingas hyra in personal tillfälliga perioder. En kommun eller region måste kunna planera för tio år framåt när det gäller hur många platser som behövs inom till exempel vård, skola och äldreomsorg.
– De som har ansvar för välfärden måste också ges möjlighet att styra den på ett mer effektivt och långsiktigt sätt.
Inget speglar den ekonomiska utvecklingen och det vägskäl som politiken nu står inför som läget på bostadsmarknaden.
Hela perioden från 2011 fram till i år var Riksbankens styrränta under två procent. De låga räntorna har, tillsammans med bostadsbristen, pressat upp värdet på bostäder. Så pass att många, åtminstone de som flyttat en del, har tjänat mer per månad på den egna bostadens värdeökning än de tjänat på arbete.
Samtidigt har stora grupper inte haft möjlighet att ta del av utvecklingen. Husägare på landsbygden, där värdeutvecklingen inte varit lika absurd som i städerna, och alla som hyr sin bostad. De sistnämnda ska dessutom hitta sin bostad på en hyresmarknad där kapitalplacerare tagit en allt större del av fastighetsägandet, som med alla medel försöker pressa upp hyran.
Vad händer nu när boräntorna rusar? Svenskarna är det mest belånade folket i EU, sånär som på danskar och luxemburgare. 61 procent av landets bostäder är villor eller bostadsrätter. Med de höjda räntorna, plus alla bostadsrättsföreningar som höjt medlemmarnas månadsavgifter med 20–30 procent, kommer månadskostnaden för boendet att öka dramatiskt.
Den sittande högerregeringen, med Sverigedemokraterna som stöd, har presenterat sin väg framåt: I regeringskansliet förbereds stora skattesänkningar i kommande budgetar. I många fall med de rikaste som får största delen av kakan.
Kritiken från ledande socialdemokrater har inte låtit vänta på sig. Men vad det helomfattande alternativet till ”jag vill bara bli rik” är, för att återgå till samtalet på skolgården, återstår att se.
Anders Malmström
DELA!
SOCIALDEMOKRATERNA SKÅNE
Olof Palmes Plats 1
214 44 Malmö
Tel: 040 – 660 73 00
skane@socialdemokraterna.se
www.socialdemokraternaskane.se
www,facebook.com/SocdemSkane