Ett stålbad väntar skånsk sjukvård

Ett stålbad väntar skånsk sjukvård. Det konstaterar oppositionsledare Henrik Frizon efter att regionfullmäktige antagit budgeten för 2023.

Vi träffar Henrik Fritzon i hans tjänsterum i rådhuset i Kristianstad efter att budgetdebatten just avslutats i fullmäktige. 

Det råder ingen tvekan om att Henrik Fritzon hoppades på att åter få möjlighet att styra Region Skåne, och strax efter valet såg det ut att kunna bli så. Socialdemokraterna gick fram i regionvalet – gjorde rentav ett av de bästa regionvalen i landet – samtidigt som Alliansen förlorade sin ställning som största block. Men det slutade med att Alliansen splittrades och samma konstellation som i riksdagen gick fram och bildade styre med stöd av SD, medan övriga partier ingick en valteknisk samverkan och gick i opposition. 

– Man kan dividera om hur valresultatet ska tolkas, men en sak är säker: väljarna gav Alliansen underkänt och ville ha något annat än ständiga nedskärningar i sjukvården. Istället får vi nu en ännu hårdare högerpolitik, säger Henrik Fritzon. 

” På punkt efter punkt kan vi konstatera att läget i skånsk sjukvård har försämrats.”

Kris i skånsk sjukvård

Henrik Fritzon ger en dyster beskrivning av läget i skånsk sjukvård. Vårdköerna är längre än någonsin. Över 40 000 skåningar har väntat längre än 90 dagar på operation eller besök i specialistvården. I cancersjukvården får inte ens var tredje patient behandling enligt de på medicinska grunder satta tidsramarna. På akuterna får gamla och sköra vänta i timmar på att träffa läkare. Antalet vårdplatser i Skåne är färre än någonsin. 

– På punkt efter punkt kan vi konstatera att läget i skånsk sjukvård har försämrats, och bland medarbetarna finns utbrett missnöje över dåligt inflytande över arbetssituationen, låga löner och stressig arbetsmiljö. Det gör i sin tur det svårt att fylla alla vakanser, vilket sänker tillgängligheten ytterligare. Och så hamnar sjukvården i en ond cirkel. 

Stora besparingar väntar

En återkommande debatt mellan Henrik Fritzon och regionstyrelsens ordförande, moderaten Carl-Johan Sonesson, är om sparkraven i skånsk sjukvård. Sonesson brukar inte vilja kännas vid att det ens existerar några sparkrav. Just denna diskussion upprepades i budgetdebatten.

– Det är en konstig diskussion, säger Henrik Fritzon. År efter år fastslår sjukhusen i sina budgetar årets sparbeting. De har legat på sammanlagt omkring en miljard per år. Det är fakta, inte en åsikt. Att anslagen till sjukhusen ökar samtidigt innebär inte att sparbetingen försvinner. Löner och priser ökar och då måste anslagen öka. 

Henrik Fritzons huvudkritik mot styret i budgetdebatten handlade om att anslagen inte ens täcker medarbetarnas löner nästa år. 

– De täcker inte nästa års förväntade löneökningar. Det finns inte heller pengar till ny teknisk och medicinsk utveckling. Det är kostnader som sjukvården har oavsett om de får budgetmedel till det eller ej. Effekten är att ytterligare sparbehov uppstår någon annanstans. Inte heller avsätts några pengar för att anställa fler för att möta den växande och åldrande befolkningens behov. Vi blir fler och äldre, det leder till fler besök i sjukvården. På detta har det nya styret inget svar, annat än att de som redan jobbar i skånsk sjukvård helt enkelt får ta emot fler patienter, säger Henrik Fritzon som menar att det saknas drygt 1,1 miljarder i den skånska sjukvården för 2023. 

– Det sparkrav som uppstår motsvarar över 1200 sjuksköterskor eller 1650 undersköterskor. Så många färre medarbetare måste det bli i skånsk sjukvård om styrets budget ska efterlevas. Många undrar nog hur detta rimmar med Moderaternas vallöfte att anställa 3500 fler i den skånska vården under mandatperioden?

Högerstyre och låg skatt

I själva verket kan underfinansieringen för 2023 av sjukvården vara dubbelt så stor eftersom stora underskott byggts upp under 2022. 

Bakgrunden till det svåra läget består, menar Henrik Fritzon, i en kombination av sämre ekonomisk utveckling, att den nya högerregeringen sänkt statsbidragen till Skåne med 428 miljoner kronor och att högerstyret i Skåne framhärdar i att Skåne ska ha lägre skatt än övriga landet. 

– Det är intressant att se hur Kristdemokraterna, som försökt göra sjukvården till sin stora fråga, som första åtgärd i regeringsställning och med ansvar för sjukvården, sänker statsbidragen till sjukvården, säger Henrik Fritzon som dock menar att huvudansvaret ligger i regionerna. 

– Regionerna är ansvariga för sjukvården och ska ta ut den skatt som krävs för att kunna ta det här ansvaret. Det säger mycket om vad Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna tycker är viktigt när de prioriterar en av landets lägsta regionskatter framför att ens täcka lönerma för medarbetarna i sjukvården. 

Normal skatt

Socialdemokraterna föreslog i sin budget en skattehöjning som skulle ha gjort att Region Skåne närmat sig rikssnittet. 

– Det kostar lika mycket att bedriva sjukvård i Skåne som i resten av landet. Vi har lägre skatt än resten av landet. Då får vi också mindre sjukvård. Det är inte en rimlig prioritering. 

Effekten av den föreslagna skattehöjningen skulle dock inte ha märkts för vanliga löntagare jämfört med 2022, eftersom den höga inflationen gör att jobbskatteavdraget kommer att öka. En genomsnittlig löntagare skulle även efter Socialdemokraternas skatteförslag ha fått 100-175 kronor i total skattesänkning per månad under 2023. 

– Vi tycker att det hade varit en rimlig prioritering att justera upp skatten lite, så att vi kan anställa fler i skånsk sjukvård, förbättra villkoren för medarbetarna och på allvar ta oss an de oerhört långa vårdköerna. Men majoriteten i fullmäktige valde att prioritera fortsatt låg skatt, säger Henrik Fritzon.

AV TONY JOHANSSON 

DELA!

SOCIALDEMOKRATERNA SKÅNE
Olof Palmes Plats 1
214 44 Malmö
Tel: 040 – 660 73 00
skane@socialdemokraterna.se
www.socialdemokraternaskane.se
www,facebook.com/SocdemSkane